Nai Harn Beach

Uppe med tuppen traskade vi iväg i jakten på en tuk-tuk. Traditionell taxi finns förvisso men tuk-tuk känns mer genuint här i Thailand. De flesta är väldigt pimpade och hög musik ljuder ur dem på kvällarna.  Vi valde ut en fin, röd, mycket liten bil.

Tuk-tuk, lika liten som en ”karusellbil”

Till Nai Harn Beach kostade en enkel resa 400 baht. Vår tuk-tuk kämpade sig uppför de brantaste backarna genom ett Thailändsk landskap, delvis utformat för att roa turisterna. Vi passerade både ”elephant traking” och ”sky lines” samt en och annan restaurang. Resan tog ca 15 minuter, väl framme visade vår chaufför oss tillrätta och vi kom överens om tid för upphämtning. 

Klockan var inte mer än drygt nio på morgonen så Nai Harn Beach var fortfarande relativt öde, enstaka badsugna turister simmade i ett lugnt och mycket vackert hav. Du kan välja att lägga dig på ditt badlakan i sanden eller så kan du hyra parasoll och solstol. Två stolar + ett parasoll kostade 200 baht/dag. Vi valde det sistnämnda. 

Tidig morgon, Nai Harn Beach

Vid 11-snåret var det full aktivitet på stranden av människor som solade och badade, många promenerade längs med stranden och några spelade beach ball. 

På Nai Harn Beach finns inga jet skis eller scooters, här hörs fortfarande fågelkvitter och havsbrus. Ovanför stranden finns restauranger för den hungrige och den som är törstig kan köpa dricka direkt på stranden. Här är det enkelt att leva.

La Buena Vida

Både genom min guidebok och genom en reseguide på plats fick vi tips om restaurangen La Buena Vida i Akumal. Efter att ha snorklat på Akumal Beach gick vi därför de 900 meter som tog oss till stället.

Från Akumal Beach och The divers shop följer du bara vägen som passerar utanför och fortsätter promenera så att du hela tiden har havet till höger om dig. Det är en trevlig promenad då den kantas av fina mexikanska sommarhus, för uthyrning såklart.

La Buena Vida ligger direkt på stranden, borden skuggas av palmerna och om du vill kan du även ta in din beställning uppe i en palm då det finns bord även där. I baren kan du sätta dig i en bargunga och njuta av den makalösa havsutsikten.

wp-1456372048072.jpg

En hemsnickrad stege tar dig upp till ditt bord i palmens topp. Du måste ta dig ner samma väg…

A table with a view

A table with a view

Stranden, där du efter ett besök på "La Buena Vida", kan vila din mätta mage

Stranden, där du efter ett besök på ”La Buena Vida”, kan vila din mätta mage

Framme i Mexiko

I förrgår anlände vi till Playa Del Carmen och hotell RIU Lupita. En ca 10 timmars resa med 6 timmars förskjutning i tiden, tog oss tryggt fram till rätt plats.

Att flyga kan för många vara en fasa men för andra ren avkoppling, jag hör till den senare kategorin. För mig innebär resan filmmaraton och avkoppling och jag älskar att vara på väg till en ny destination.

image

På väg till Mexiko.

Road trip på Samos

Jodå, jag vågade, vi hyrde bil och susade fram på slingrande vägar utmed havet och upp i bergen.

De flesta bilar på Samos vägar, vid den här årstiden, är hyrbilar. Bakom ratten sitter oftast en medelålders man med bilen full av sin familj, en äldre man med sin maka bredvid eller en yngling antingen med flickvännen bredvid eller med ett helt lass av andra ynglingar.

På vår färd var det sällan vi mötte en bil med en kvinna bakom ratten, men här kom vi, mor och dotter i en liten Hyundai.

Manolates

Vi hade egentligen inget mål med vår utflykt mer än att få se mer av ön och dess natur. Jag var dock fast besluten om att köra oss till Manolates, den lilla bergsbyn som jag läst rekommendationer om i förväg. Jag skulle för allt i världen dit upp och äta grekisk yoghurt med honung på det lilla torget. Sagt och gjort, det fick bli vårt första uppdrag eftersom det låg i rätt färdriktning och först på kartan som intressant plats.

Vår lilla bil tog sats och började kämpa sig uppåt, Manolates ligger ca 400 meter ovan havet och vägen dit är smal och inte alltid försedd med skyddsräcken. I de skarpa kurvorna gäller det att tuta eftersom ett möte helst bör undvikas. Som förare behöll jag ögonen på vägen vilket nog var bra, ingen passagerare vill ha en chaufför som får svindel. Det var häftigt dock och läckert att sakta men säkert ta sig upp för berget.

Uppifrån byn kunde vi se de allra vackraste vyer, spatsera i de små gränderna, besöka små hantverksbutiker och till sist äta den fantastiska yoghurten. Den var verkligen så underbart god som jag hade fått för mig: kall, len, syrlig och honungen var rumsvarm, söt och len den också. Det var gudomligt gott.

IMG_20150804_165113

I bergsbyn Manolates ligger en liten taverna mitt i byn som heter Kalisti. Under pergolan satt vi och njöt av vår grekiska yoghurt med honung.

Efter Manolates åkte vi vidare till byarna Karlovassi och Pythagorion för att senare komma till Samos stad. Vägen mellan Karlovassi och Pythagorion är väldigt vacker, den går tvärs igenom landet, genom bergen så det blev många fotostopp.

Det härliga med att ta sig fram på egen hand med bil, istället för att t.ex. följa med charterbolagen på utflykt, är att kunna stanna precis när man vill. Vägen är inte förbestämd utan stoppen görs när något längs med vägen fångar ens uppmärksamhet.

Vägen slingrar sig mellan bergen, Koumaradaioi

Vägen slingrar sig mellan bergen, Koumaradaioi

På vägen mellan Karlovassi och Phytagorian stannade vi till i området Koumaradaioi för att köpa något att dricka och svängde av på första bästa möjliga ställe. Slumpen ledde oss till café, bar och bistro Metewpov som låg högt upp i bergen med en magnifik utsikt över Samos ganska flacka landskap (just där).

Restaurang Malowpovs terass med milsvid utsikt

Restaurang Metewpovs terass med milsvid utsikt över hav och landskap.

Den vacraste grekiska salladen på hela resan

Den vackraste grekiska salladen på hela resan

Pythagorion och Samos stad

Efter lunchstoppet åkte vi vidare till Pythagorion, en något större stad än Kokkari med mer trafik och lite snabbare tempo, fler restauranger och fler souvenirbutiker. Det var mysigt att strosa runt i Pythagorion men det var en het dag och luften där var stilla, i Kokkari blåser ofta en ljummen vind vilket gör att det inte känns lika kvavt.

Vi hade tänkt att besöka slottet som ligger centralt i staden men tyvärr var det stängt pga förberedelser inför Samos självständighetsdag kommande dag. Det besöket får bli nästa gång.

Efter att ha flanerat runt i Pythagorian styrde vi kursen mot Samos stad vilken tyvärr blev lite av en besvikelse och vi åkte snart därifrån igen. Det var som om bilen styrde ut från staden själv med riktning tillbaka mot Kokkari.

Det hände mycket mer mellan stoppen, händelser som vi skrattar mycket åt tillsammans. Minnen som inte är så roliga för andra men som var höjdpunkter för oss och som får oss att kikna av skratt. Små händelser som sätter sina spår troligtvis för att de är så tokiga eller annorlunda mot vad vi är vana vid.

Samos är en liten ö så vår lilla runda tog inte många timmar, vi var iväg i ungefär 7 timmar. Med fler stop kan det såklart ta längre tid och vill man utforska mer av ön så rekommenderar jag att hyra bil ett par dagar. Vår utflykt snuddade bara lite på ytan men vi fick en överblick och vi hann se att Samos är mycket vackert.

 

 

 

 

 

Att nå ut

Sådär, nu är bloggen ute i den virtuella verkligheten och väntar på att bli sedd. Jag gör reklam för reslusta på flera olika ställen och jag antar att det är så man måste göra för att synas i mängden av alla resebloggar. Hitta en nisch och profilera sig.

Jag är van bloggare sedan tidigare, jag har en lärarblogg och en klassblogg men där är ”publiken” redan ganska given. Att starta en reseblogg har varit lite mer arbete vad gäller att nå ut.

Nu finns jag i alla fall på Instagram, google+ och på Twitter, på alla ställen heter jag reslustablogg. Jag har registrerat mig hos besökstoppen, resebloggar, blogtoplist och är medlem i svenska resebloggar. Det finns säkert en mängd andra ställen men jag får ta lite i taget.

Har du något tips till mig som ny resebloggare så blir jag jätteglad för feedback i kommentarsfältet.

Tack för det/Cecilia

Välkommen

Utvalda

Hej och välkommen till min reseblogg. Här dokumenterar jag redan gjorda resor, resor som är på gång, drömmer om nya samt ger tips på mycket annat som har med resor att göra. Resan börjar ju så mycket tidigare än på den aktuella avresedagen.

Hittar du något du tycker om eller som ger dig inspiration så skriv gärna en kommentar, eller om det dyker upp frågor, jag kanske har skrivit om något som du vill veta mer om.

Välkommen åter,
Hälsningar Cecilia